Kapitel 5 - I Hate Myself.

Senaste: 

-Rose you to know I love you but I'm doing this for your own good, sa mamma när hon kramade om mig. Vi stog utanför hans villa och det var dags att säga hejdå. 

-Mom i love you so much, började jag. Jag kände hur mina ögon vattnades och långsamt började tårarna rinna ner för kinderna. 

-I love you to darling, sa mamma och pussade mig på pannan. Hon tog ut min resväska från bagaget och gav den till mig. Hon kramade mig en sista gång innan hon satte sig i bilen och började åka hem igen. Och där lämnade hon mig. Framför hans hus...

 
 
 
Rose´s Perspektiv. 

 

 

Här stog jag. En helt vanlig tjej. Utan för Harry Styles hus. Dom flesta tjejerna skulle nog skrika men ingeting kommer ut från mig nu. Jag kollade återigen på Simons sms.

 

 

From: Simon

 

Heey, Sweetheart. Harry lives on Mathhew Street. Harry are home so just knock./Simon

 

Jag kollade upp mot det stora huset. Visste hade mitt sms rätt. Det är inte precis alla 19 åringar som lever så fint. Huset var vit med många fönster och en grå stenvägg som matchade perfekt med allt annat. Jag tog tag i mon resväska och tog min resväska i handen och började gå uppför den långa ingången. Jag kände att mitt hjärta började slå snabbare och snabbare. Tänk om han inte gillar mig? Han kommer att tycka att jag är ful. Ånej, han kommer att tycka att jag är ful. Där stog jag ansikte mot hans dörr. Innan min hjärna han reagera så hade mina ivriga fingrar tryckt på plinklockan. Man hörde hur en klocka ringde inne i huset. Pulsen var uppe i hundra och det kändes som att jag skulle spy upp min lunch när som helst. Men Var han ens hemma? Eller hade jag gått till fel hus? Jag tog upp min vita iphone ur fickan och slog in Simons numer. Efter fyra signaler svarade en glad Simon.

 

-Hello it´s Simon Cowell, hörde man i telefonen. 

 

-Hey Simon. It´s me Rose, började jag tyst. Att prata med andra som jag kände lite halvt i telefon var inte in starka sida.

 

-Oh, Hey Darling! Is Harry nice to you? frågade Simon. 

 

-Eh, I´m out off he´s door. He does not open, sa jag lite försiktigt. 

 

-I knew that Harry would do something like this, sa Simon och suckad

 

-I put a spare key in a white pot. It is located at the left of the door, sa han stolt.

 

-Okey, sa jag lite fundersamt. Jag kollade överallt till mina ögon fastnade på en vit kruka med en grön växt i. 

 

-I think i found it, sa jag i telefonen. Min händer stärkte sig ner i den vita kruka när kan kände hur dom nuddade vi något hårt. Mina fingrar tog tag i föremålet och drog upp dom ur krukan. Simon hade rätt för i min hand hade jag ett par silvriga nycklar. 

 

I found the keys, sa jag stolt till Simon. 

 

-Perfect, unlock the door and enter. Harry is probably at Louis house, sa Simon.

 

-Okey, bye, sa jag. Och samtalet bröts. Jag tog nyckeln och tryckte in den i låset vred om ett klick lät. Jag drog ut nyckeln la den i min hoddie ficka och pressade ner det silvriga handtaget. 

 

 

Harry´s Perspektiv.

 

 

-And Louis Tomlinson scores again! ropade Louis efter hans tredje mål. Jag Louis och Zayn satt fast klistra framför fifa. Jag hade blivit rastlös medans jag väntade på Rose skulle komma. Så jag bestämde mig för att gå hem till Zayn. Även fast jag hade lovat Simon att stanna hemma idag. Matchen hade precis slutat och Zayn hade förlorat mot Louis again. 

-What time is it Louis? frågade jag Louis. Hon skulle komma vid tre.

 

-Half past three, svarade Louis snabbt och startade en ny match mot Zayn. 

 

-Shit, sa jag och slängde mig ur Zayn soffa. 

 

-What´s the problem? Frågade Zayn som nu hade pausat spelet.

 

I must go. My new housekeeper comes today and I promised Simon had I would be home then, svarade jag Zayn. Jag knöt på mig mina skor.

 

-Bye Lads, skrek jag och stängde dörren med en smäll.

 

 

Rose´s Perspektiv. 

 

 

Jag drog in min vita resväska in till hallen. Inte en dålig hall precis. Hela hallen var klädd i vit och svart med guldiga detaljer. Man skulle inte tro att 19-årig bodde här. Jag knöt av mig mina vita converse och började gå ut från hallen. Visst bodde han fint. Han hade först ett stort vardagsrum som också gick i svart och vitt. Ett stort kök men en köksö och matchade barstolar. Jag gick och satte mig i en av barstolarna och tog upp telefon och gick in på twitter. Jag läste det mesta till jag hörde en ytterdörr öppnas.


Kapitel 5 uppe! Hoppas ni gillar det! Komentera ni finisar.!

P&K


Kommentarer
Sofia säger:

Jättebra! Åh jag undrar hur dom båda kommer reagera när dom träffar varandra!! ^^

Svar: TackTack! Det får ni allt se! Kram xx
I Hate Myself.

2013-09-22 | 15:25:32
fanny säger:

Undra hut detta kommer sluta nyfiken ;)

Svar: Det får vi allt se :)
I Hate Myself.

2013-09-22 | 23:25:26
Liza säger:

Jätte bra del!!!!! Undra hur det kommer att sluta? När kommer nästa del ut??

Svar: Tack så mycket! Nästa kommer ut på Söndag! kram
I Hate Myself.

2013-09-26 | 08:59:22
Bloggadress: http://hockeytjejen.blogg.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback